Artikel

Miljardregn över totalförsvaret: Här finns de offentliga affärerna för växande bolag

Sverige genomför sin största upprustning av totalförsvaret sedan kalla kriget. Miljardbelopp satsas på att stärka samhällets beredskap, från energiförsörjning och transporter till sjukvård och livsmedel. För små och medelstora företag öppnas en marknad som tidigare främst förknippats med försvarsindustrins stora koncerner. Men var finns affärerna, och vad krävs för att vinna dem?

Sveriges största upprustning sedan kalla kriget

Det svenska totalförsvaret står inför en omfattande omställning. Enligt regeringens försvarsbeslut för 2025–2030 tillförs det militära försvaret över 170 miljarder kronor och det civila försvaret sammanlagt 37,5 miljarder kronor i ytterligare medel. Samtidigt har regeringen satt målet att försvarsutgifterna ska motsvara 3,5 procent av BNP år 2030.

Totalförsvaret i siffror
170+mdr kr
i nya medel till det militära försvaret 2025–2030
37,5mdr kr
i nya medel till det civila försvaret 2025–2030
3,5% av BNP
är målet för försvarsutgifterna år 2030
Källa: Regeringen, försvarsbeslutet 2025–2030

Satsningarna ska stärka Sveriges försvarsförmåga och motståndskraft i ett alltmer osäkert säkerhetspolitiskt läge. Men upprustningen handlar inte enbart om stridsflygplan, vapensystem och militär materiel.

En betydande del av det civila försvarets uppbyggnad berör verksamheter som redan finns på den kommersiella marknaden. Det handlar om att säkerställa tillgången till el, vatten, livsmedel, kommunikationer, transporter och andra samhällsviktiga funktioner, även när normala leveranskedjor inte längre fungerar.

Därmed uppstår också affärsmöjligheter för företag som tidigare inte har betraktat totalförsvaret som en möjlig kundmarknad.

Många förknippar totalförsvaret med stridsflygplan. Men samhällets förmåga att fungera under kris och krig bygger också på helt vanliga varor och tjänster. Reservkraft, vattenrening, transporter, livsmedel och IT är exempel på områden där mindre och medelstora företag kan ha en viktig roll.

Fredrik Ludvigsen, PublicInsight

Kommuner och regioner rustar upp och nya behov uppstår lokalt

Upprustningen sker inte bara hos Försvarsmakten och statliga myndigheter. Även Sveriges 290 kommuner och 21 regioner behöver stärka sin förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet under höjd beredskap och ytterst krig. Därtill kommer de kommunägda bolagen, som också har beredskapskrav på sig.

I mars 2026 presenterade regeringen ett beredskapspaket på cirka 1,4 miljarder kronor riktat mot kommunernas och regionernas civila försvar. Paketet omfattar bland annat investeringar i materiel och utrustning, försörjningsberedskap, ledningsplatser, trygghetspunkter och samhällsviktig infrastruktur.

För leverantörer innebär det att nya behov kan uppstå på den lokala och regionala marknaden. En kommun kan behöva säkerställa reservkraft till samhällsviktiga byggnader, en region kan behöva stärka lagerhållningen av sjukvårdsprodukter och en offentlig verksamhet kan behöva alternativa transportlösningar.

Här kan mindre företag konkurrera genom specialisering, flexibilitet och förmåga att uppfylla konkreta leveranskrav.

Det intressanta för mindre bolag är att många av behoven uppstår nära den egna verksamheten. Om upphandlingen ställer krav på exempelvis snabb inställelsetid, reservkapacitet eller kontinuerlig service kan en mindre, välorganiserad leverantör ha goda förutsättningar att konkurrera. Det avgörande är att kunna visa hur kraven ska uppfyllas.

Jonatan Widgren, PublicInsight

En viktig skillnad är att offentliga beställare inte får gynna företag enbart för att de är lokalt etablerade. Däremot kan de ställa relevanta och proportionerliga krav på exempelvis leveranstider, tillgänglighet och driftsäkerhet.

24 myndigheter får särskilt uppdrag att säkra avtal

Samtidigt som kommuner och regioner stärker sin beredskap ökar kraven på statliga myndigheter för att säkerställa tillgången till samhällsviktiga varor och tjänster.

I januari 2026 gav regeringen 24 beredskapsmyndigheter i uppdrag att identifiera vilka avtal som behövs för att upprätthålla försörjningen under fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Där behoven kräver det ska myndigheterna också gå vidare och teckna avtal.

Bland myndigheterna finns Trafikverket, Livsmedelsverket, Energimyndigheten, Socialstyrelsen, Svenska kraftnät och Post- och telestyrelsen.

Uppdraget ingår i ett bredare arbete där Sveriges beredskapsmyndigheter har ett särskilt ansvar för den civila beredskapen.

För näringslivet är beskedet betydelsefullt. Det visar att försörjningsberedskap inte enbart ska byggas genom offentliga investeringar i egna resurser, utan också genom avtal med leverantörer som kan bidra till samhällets uthållighet.

När regeringen presenterade uppdraget framhöll minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin att näringslivet är nödvändigt för att totalförsvarets uppgifter ska kunna lösas långsiktigt.

Det innebär inte att samtliga myndighetsuppdrag automatiskt leder till nya annonserade upphandlingar. Men det skapar en tydligare riktning för de kommande årens inköps- och avtalsarbete.

Sex områden där mindre företag kan hitta affärer

Det finns ingen enskild marknad för totalförsvarsupphandlingar. Behoven sträcker sig över flera branscher, och vilka affärer som blir aktuella beror på myndigheternas, kommunernas och regionernas beslut.

Utifrån de prioriterade beredskapsområdena framträder sex särskilt relevanta marknader för företag med etablerad leveranskapacitet.

1

Energi och reservkraft

Installation, drift och underhåll av reservkraftsanläggningar, batterisystem, tekniska installationer och alternativa energilösningar. Driftsäkerhet och servicekapacitet är centrala faktorer.

2

Bygg och fastighet

Ombyggnad och anpassning av lokaler, ledningsplatser och trygghetspunkter samt drift, underhåll och förstärkning av samhällsviktig infrastruktur.

3

Vatten och livsmedel

Nödvattenlösningar, vattenrening, lagerhållning av livsmedel, storkökslösningar och försörjningslogistik.

4

Transport och logistik

Åkeritjänster, lagerkapacitet, distribution och transporter med särskilda krav på tillgänglighet och kontinuitet vid störningar.

5

IT, kommunikation och säkerhet

Robust IT-infrastruktur, redundanta system, säkra kommunikationslösningar, cybersäkerhet, passersystem och fysiskt säkerhetsskydd.

6

Utbildning och specialisttjänster

Beredskapsutbildning, kontinuitetsplanering, övningsledning, riskanalyser och specialistkompetens inom säkerhet och krisberedskap.

Behoven har också stöd i regeringens budgetprioriteringar. I satsningarna för 2026–2028 ingår bland annat cirka 4,3 miljarder kronor i nya medel till hälsa, vård och omsorg samt 2,1 miljarder kronor till livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Beloppen omfattar bredare beredskapsåtgärder och kan inte likställas med annonserbara upphandlingsvolymer.

Leveranssäkerhet kan bli en avgörande konkurrensfaktor

Att identifiera en relevant upphandling är bara första steget. Nästa utmaning är att visa att företaget inte enbart kan leverera under normala förhållanden, utan också har förmåga att hantera störningar.

Det kan handla om alternativa leverantörer, reservlager, tillgång till personal, informationssäkerhet eller möjligheten att fortsätta verksamheten vid långvariga el- och kommunikationsavbrott.

Kraven varierar mellan olika upphandlingar. För vissa avtal kan lägsta pris vara avgörande, medan andra utvärderas utifrån bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Avgörande är alltid den aktuella upphandlingens krav och utvärderingsmodell.

För vissa uppdrag kan särskilda säkerhetsskyddskrav tillkomma. Det kan exempelvis innebära säkerhetsskyddsavtal och säkerhetsprövning av personal som ska delta i uppdraget.

Det gäller dock inte alla upphandlingar med koppling till totalförsvaret. En stor del av behoven kan avse standardiserade varor och tjänster som upphandlas enligt ordinarie regelverk.

Affärerna finns, ofta under andra rubriker än totalförsvar

En av de stora utmaningarna för mindre företag är att hitta rätt upphandlingar.

Totalförsvaret är inte en separat upphandlingskategori där alla relevanta avtal samlas. Behoven kan i stället annonseras under rubriker som reservkraft, transporttjänster, vattenförsörjning, teknisk service, lagerhållning eller informationssäkerhet.

För att identifiera möjligheterna behöver företag därför bevaka både relevanta produkter och tjänster och de offentliga organisationer som ansvarar för verksamheterna.

Samtidigt kan upphandlingsdokumenten vara omfattande och kraven detaljerade. För företag utan en egen anbudsavdelning riskerar därför relevanta affärer att missas eller prioriteras bort.

Det är här PublicInsight vill göra skillnad och gör redan i dag för många företag.

Genom konceptet Affärs-PT får företag stöd i att hitta offentliga affärsmöjligheter, analysera upphandlingskrav och får hjälp med hela anbudsarbetet. Målet är att frigöra tid för verksamheten och samtidigt stärka förutsättningarna att konkurrera om rätt kontrakt. Fredrik Ludvigsen skickar dessutom ett urval av aktuella affärer inom totalförsvaret varannan vecka. Anmäl er till Totalförsvarets affärer.

Det handlar om att förstå var det egna företaget faktiskt kan bidra, identifiera rätt upphandlingar och bygga upp en långsiktig förmåga att konkurrera. De företag som börjar arbeta strategiskt med det redan nu kan stå bättre rustade när nya behov omsätts i offentliga affärer.

Fredrik Ludvigsen, PublicInsight

Totalförsvarets upprustning är ett långsiktigt samhällsprojekt. För mindre och medelstora företag som kan kombinera specialistkompetens med dokumenterad leveransförmåga kan det också bli vägen in på en ny offentlig marknad.

Totalförsvarets affärer

Få utvalda affärer inom totalförsvaret varannan vecka

Fredrik Ludvigsen väljer ut aktuella upphandlingar som passar växande bolag.

Anmäl er här →
Frågor och svar

Så hittar och vinner företag upphandlingar inom totalförsvaret

Måste ett företag ha försvarskunder sedan tidigare? Krävs säkerhetsskyddsavtal? Och kan en mindre leverantör konkurrera med de stora koncernerna? Våra experter Fredrik Ludvigsen och Jonatan Widgren svarar på sju centrala frågor.

Vad innebär totalförsvaret ur ett upphandlingsperspektiv?
Fredrik Ludvigsen svarar

Jag brukar beskriva totalförsvaret som det militära och det civila försvaret tillsammans. Den civila delen handlar om att samhället ska fungera under höjd beredskap och krig: el, vatten, transporter, IT, sjukvård och livsmedel.

Därför kan betydligt fler bolag vara leverantörer än bara försvarsindustrin. Upprustningen berör hela samhället och därmed i princip alla typer av leverantörer.

Varför är det intressant att börja bevaka marknaden just nu?
Fredrik Ludvigsen svarar

Nu finns politisk enighet, pengar och konkreta myndighetsuppdrag på samma gång. Bara det civila försvaret får 37,5 miljarder kronor i ytterligare medel under 2025–2030.

Att 24 myndigheter nu ska identifiera vilka försörjningsavtal de behöver visar att arbetet går från planering till avtal.

Mitt råd är att kartlägga möjliga kunder, deras behov och troliga krav redan nu, innan upphandlingarna annonseras.

Kan mindre företag konkurrera med stora försvarskoncerner?
Jonatan Widgren svarar

Ja, absolut. Många av behoven inom det civila försvaret är vardagliga: byggservice, reservkraft, livsmedelstransporter och underhåll av tekniska anläggningar. Där vinner mindre bolag på specialisering, flexibilitet och leveransförmåga.

Det som räknas är att ni uppfyller kraven i just den upphandlingen. Referenser från liknande uppdrag räcker ofta, så ni behöver inte ha försvarskunder sedan tidigare. Alla konkurrerar på lika villkor, så kommunen väljer utifrån krav och utvärdering, oavsett var bolaget finns.

Krav på tillgänglighet, inställelsetid och service kan däremot väga tungt, och där har en välorganiserad mindre leverantör ofta ett försprång.

Vilka branscher bör bevaka upphandlingarna?
Jonatan Widgren svarar

Bygg och fastighet, energi, vatten, livsmedel, transport och logistik, IT och säkerhet samt utbildning och specialisttjänster.

Men jag tittar hellre på vad bolaget levererar än på vilken bransch det tillhör. Frågan är om er produkt eller tjänst möter ett konkret behov hos en offentlig beställare.

Börja med att kartlägga vilka samhällsviktiga funktioner ni redan bidrar till. Fundera sedan på hur ni kan ställa om eller bygga ut er leveransförmåga för de behov som växer.

Hur skiljer sig upphandlingarna från vanliga offentliga affärer?
Jonatan Widgren svarar

Grunden är densamma som för andra offentliga inköp. Beroende på verksamhet och kontrakt gäller LOU, LUF eller LUFS.

Skillnaden ligger i kraven. För samhällsviktiga varor och tjänster vill beställaren ofta se hur ni hanterar leveransstörningar, personalbortfall, informationssäkerhet och alternativa försörjningsvägar.

Det vinnande anbudet visar konkret hur varje krav uppfylls. Där gör vi som Affärs-PT störst skillnad: vi tolkar kraven och formulerar ert erbjudande så att det möter dem.

Krävs säkerhetsskyddsavtal för att leverera till totalförsvaret?
Fredrik Ludvigsen svarar

Det gäller vissa uppdrag, och det avgörs av hur säkerhetskänsligt uppdraget är.

Säkerhetsskyddsavtal blir aktuellt när leverantören kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller säkerhetskänslig verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet. En stor del av behoven gäller standardiserade varor och tjänster där de vanliga reglerna gäller.

I de uppdrag där kravet finns kan även säkerhetsprövning av personal ingå. Avtalet tecknas ibland redan under upphandlingen, innan ni får ta del av skyddsvärd information. Då får ni stöd både av den upphandlande myndigheten och av oss på PublicInsight.

Hur hittar man upphandlingarna, och vad är viktigast för att vinna?
Jonatan Widgren svarar

Börja med kunderna. Vilka offentliga organisationer behöver det ni levererar? Välj ut dem ni helst vill arbeta med och läs deras upphandlingsplaner, som ofta finns på deras webbplatser.

Bedöm sedan vilka affärer som passar er kapacitet, ekonomi och kompetens. Det är precis det jobbet er Affärs-PT gör: bevakar marknaden, väljer ut rätt affärer och tar hand om anbudet. Vill ni få ett urval av aktuella affärer inom totalförsvaret varannan vecka? Anmäl er till Totalförsvarets affärer på publicinsight.se/totalforsvaret.

‍