Miljardregn över totalförsvaret: Här finns de offentliga affärerna för växande bolag
Sverige genomför sin största upprustning av totalförsvaret sedan kalla kriget. Miljardbelopp satsas på att stärka samhällets beredskap, från energiförsörjning och transporter till sjukvård och livsmedel. För små och medelstora företag öppnas en marknad som tidigare främst förknippats med försvarsindustrins stora koncerner. Men var finns affärerna, och vad krävs för att vinna dem?

Sveriges största upprustning sedan kalla kriget
Det svenska totalförsvaret står inför en omfattande omställning. Enligt regeringens försvarsbeslut för 2025–2030 tillförs det militära försvaret över 170 miljarder kronor och det civila försvaret sammanlagt 37,5 miljarder kronor i ytterligare medel. Samtidigt har regeringen satt målet att försvarsutgifterna ska motsvara 3,5 procent av BNP år 2030.
Satsningarna ska stärka Sveriges försvarsförmåga och motståndskraft i ett alltmer osäkert säkerhetspolitiskt läge. Men upprustningen handlar inte enbart om stridsflygplan, vapensystem och militär materiel.
En betydande del av det civila försvarets uppbyggnad berör verksamheter som redan finns på den kommersiella marknaden. Det handlar om att säkerställa tillgången till el, vatten, livsmedel, kommunikationer, transporter och andra samhällsviktiga funktioner, även när normala leveranskedjor inte längre fungerar.
Därmed uppstår också affärsmöjligheter för företag som tidigare inte har betraktat totalförsvaret som en möjlig kundmarknad.
Många förknippar totalförsvaret med stridsflygplan. Men samhällets förmåga att fungera under kris och krig bygger också på helt vanliga varor och tjänster. Reservkraft, vattenrening, transporter, livsmedel och IT är exempel på områden där mindre och medelstora företag kan ha en viktig roll.
Fredrik Ludvigsen, PublicInsight
Kommuner och regioner rustar upp och nya behov uppstår lokalt
Upprustningen sker inte bara hos Försvarsmakten och statliga myndigheter. Även Sveriges 290 kommuner och 21 regioner behöver stärka sin förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet under höjd beredskap och ytterst krig. Därtill kommer de kommunägda bolagen, som också har beredskapskrav på sig.
I mars 2026 presenterade regeringen ett beredskapspaket på cirka 1,4 miljarder kronor riktat mot kommunernas och regionernas civila försvar. Paketet omfattar bland annat investeringar i materiel och utrustning, försörjningsberedskap, ledningsplatser, trygghetspunkter och samhällsviktig infrastruktur.
För leverantörer innebär det att nya behov kan uppstå på den lokala och regionala marknaden. En kommun kan behöva säkerställa reservkraft till samhällsviktiga byggnader, en region kan behöva stärka lagerhållningen av sjukvårdsprodukter och en offentlig verksamhet kan behöva alternativa transportlösningar.
Här kan mindre företag konkurrera genom specialisering, flexibilitet och förmåga att uppfylla konkreta leveranskrav.
Det intressanta för mindre bolag är att många av behoven uppstår nära den egna verksamheten. Om upphandlingen ställer krav på exempelvis snabb inställelsetid, reservkapacitet eller kontinuerlig service kan en mindre, välorganiserad leverantör ha goda förutsättningar att konkurrera. Det avgörande är att kunna visa hur kraven ska uppfyllas.
Jonatan Widgren, PublicInsight
En viktig skillnad är att offentliga beställare inte får gynna företag enbart för att de är lokalt etablerade. Däremot kan de ställa relevanta och proportionerliga krav på exempelvis leveranstider, tillgänglighet och driftsäkerhet.
24 myndigheter får särskilt uppdrag att säkra avtal
Samtidigt som kommuner och regioner stärker sin beredskap ökar kraven på statliga myndigheter för att säkerställa tillgången till samhällsviktiga varor och tjänster.
I januari 2026 gav regeringen 24 beredskapsmyndigheter i uppdrag att identifiera vilka avtal som behövs för att upprätthålla försörjningen under fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Där behoven kräver det ska myndigheterna också gå vidare och teckna avtal.
Bland myndigheterna finns Trafikverket, Livsmedelsverket, Energimyndigheten, Socialstyrelsen, Svenska kraftnät och Post- och telestyrelsen.
Uppdraget ingår i ett bredare arbete där Sveriges beredskapsmyndigheter har ett särskilt ansvar för den civila beredskapen.
För näringslivet är beskedet betydelsefullt. Det visar att försörjningsberedskap inte enbart ska byggas genom offentliga investeringar i egna resurser, utan också genom avtal med leverantörer som kan bidra till samhällets uthållighet.
När regeringen presenterade uppdraget framhöll minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin att näringslivet är nödvändigt för att totalförsvarets uppgifter ska kunna lösas långsiktigt.
Det innebär inte att samtliga myndighetsuppdrag automatiskt leder till nya annonserade upphandlingar. Men det skapar en tydligare riktning för de kommande årens inköps- och avtalsarbete.
Sex områden där mindre företag kan hitta affärer
Det finns ingen enskild marknad för totalförsvarsupphandlingar. Behoven sträcker sig över flera branscher, och vilka affärer som blir aktuella beror på myndigheternas, kommunernas och regionernas beslut.
Utifrån de prioriterade beredskapsområdena framträder sex särskilt relevanta marknader för företag med etablerad leveranskapacitet.
Behoven har också stöd i regeringens budgetprioriteringar. I satsningarna för 2026–2028 ingår bland annat cirka 4,3 miljarder kronor i nya medel till hälsa, vård och omsorg samt 2,1 miljarder kronor till livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Beloppen omfattar bredare beredskapsåtgärder och kan inte likställas med annonserbara upphandlingsvolymer.
Leveranssäkerhet kan bli en avgörande konkurrensfaktor
Att identifiera en relevant upphandling är bara första steget. Nästa utmaning är att visa att företaget inte enbart kan leverera under normala förhållanden, utan också har förmåga att hantera störningar.
Det kan handla om alternativa leverantörer, reservlager, tillgång till personal, informationssäkerhet eller möjligheten att fortsätta verksamheten vid långvariga el- och kommunikationsavbrott.
Kraven varierar mellan olika upphandlingar. För vissa avtal kan lägsta pris vara avgörande, medan andra utvärderas utifrån bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Avgörande är alltid den aktuella upphandlingens krav och utvärderingsmodell.
För vissa uppdrag kan särskilda säkerhetsskyddskrav tillkomma. Det kan exempelvis innebära säkerhetsskyddsavtal och säkerhetsprövning av personal som ska delta i uppdraget.
Det gäller dock inte alla upphandlingar med koppling till totalförsvaret. En stor del av behoven kan avse standardiserade varor och tjänster som upphandlas enligt ordinarie regelverk.
Affärerna finns, ofta under andra rubriker än totalförsvar
En av de stora utmaningarna för mindre företag är att hitta rätt upphandlingar.
Totalförsvaret är inte en separat upphandlingskategori där alla relevanta avtal samlas. Behoven kan i stället annonseras under rubriker som reservkraft, transporttjänster, vattenförsörjning, teknisk service, lagerhållning eller informationssäkerhet.
För att identifiera möjligheterna behöver företag därför bevaka både relevanta produkter och tjänster och de offentliga organisationer som ansvarar för verksamheterna.
Samtidigt kan upphandlingsdokumenten vara omfattande och kraven detaljerade. För företag utan en egen anbudsavdelning riskerar därför relevanta affärer att missas eller prioriteras bort.
Det är här PublicInsight vill göra skillnad och gör redan i dag för många företag.
Genom konceptet Affärs-PT får företag stöd i att hitta offentliga affärsmöjligheter, analysera upphandlingskrav och får hjälp med hela anbudsarbetet. Målet är att frigöra tid för verksamheten och samtidigt stärka förutsättningarna att konkurrera om rätt kontrakt. Fredrik Ludvigsen skickar dessutom ett urval av aktuella affärer inom totalförsvaret varannan vecka. Anmäl er till Totalförsvarets affärer.
Det handlar om att förstå var det egna företaget faktiskt kan bidra, identifiera rätt upphandlingar och bygga upp en långsiktig förmåga att konkurrera. De företag som börjar arbeta strategiskt med det redan nu kan stå bättre rustade när nya behov omsätts i offentliga affärer.
Fredrik Ludvigsen, PublicInsight
Totalförsvarets upprustning är ett långsiktigt samhällsprojekt. För mindre och medelstora företag som kan kombinera specialistkompetens med dokumenterad leveransförmåga kan det också bli vägen in på en ny offentlig marknad.


