Varför gynnas ojämställda bolag av offentliga upphandlingar?
Ja, det kan man verkligen fråga sig. Sveriges Kvinnoorganisationer har nyligen gjort en undersökning där de, med hjälp av data från PublicInsight, har kartlagt hur jämställdheten ser ut på de bolag som den offentliga sektorn väljer att göra affärer med.
Varje år spenderar den offentliga sektorn över tusen miljarder kronor på inköp av varor och tjänster, vilket motsvarar en femtedel av Sveriges BNP. Undersökningen visar att av de 632 miljarder kronor som inköptes från aktiebolag under 2021, gick 491 miljarder kronor till bolag med ojämställda styrelser samt att 41 procent av köpen gjordes från bolag utan en kvinna i styrelsen.
Det är anmärkningsvärt att företagen som offentlig sektor gör sina inköp från är mer ojämställda än övriga företag i Sverige, enligt Sveriges Kvinnoorganisationer jämförelseanalys. Endast 3 procent av Sveriges börsnoterade bolag har noll kvinnor i styrelsen, och bland Sveriges små- och medelstora bolag är siffran 59 procent. Andelen ojämställda styrelser till antalet hos den analyserade bolagen uppgår till 92 %. Även detta är sämre än bland börsnoterade bolag där siffran är 58 procent.
Det är inte rimligt att offentlig upphandling bidrar till ökad ojämställdhet i samhället. Istället borde offentlig upphandling bidra till ett mer jämställt företagande och en mer jämställd samhällsekonomi säger Beatrice Nordling, sakkunnig inom ekonomi på Sveriges Kvinnoorganisationer, i det pressmeddelande de nyligen gått ut med.
Sveriges Kvinnoorganisationer uppmanar nu regeringen att agera för att stoppa den ojämställda upphandlingen och stödja kvinnors företagande. De föreslår
bl.a. följande justeringar:
• Lagstifta om att jämställdhet alltid ska beaktas i offentlig upphandling.
• Uppdra åt Upphandlingsmyndigheten att samla in könsuppdelad statistik för alla offentliga inköp.
• Sätt mål för hur upphandling ska bidra till jämställdhet och kvinnors företagande i den nationella upphandlingsstrategin.
Du kan läsa hela pressmeddelandet här: LÄNK
